Läste på PSL att Shout out Louds kommer med nytt album i vår och självklart blir det även en turné runt om i Sverige.
Grejen är att dom kommer till Götet den 15 april och Jonathan Johansson spelar samma kväll.
Hinner man med båda, eller vem av dom ska man prioritera. Har ju sett båda live en gång var, Shout out Loud på Way out West och Jonathan Johansson på Jazzhuset, men det är ju Jonathans skiva som snurrat mest, här hemma och även den som berört mig mest. Men samtidigt är ju grejen den att Shout out Louds spelning på WoW var ca 100 ggr bättre än Jonathans. Fast, Jonathans framträdande på P3 guld, gick ju inte av för hackor, kom jag på.
Så vad gör man? Ska man gå på sin magkänsla, eller sin erfarenhet. Magkänslan säger Jonathan, mest pga att jag tilltalas mer av hans sätt att uttrycka sig och även att hans texter berör mig mer på ett personligt plan. Erfarenheten talar ju för att Shout out Loud, som jag tror kommer att kunna leverera, då jag hört ett par av dom nya låtarna, blir en bättre konsertupplevelse, rent musikaliskt. Jonathan, däremot, har vad jag vet, inte släppt nåt nytt sen debuten från förra våren.
Får nog släppa denna tråd ett tag och låta det bero, då jag faktiskt har ca 3 månader på mig att besluta vad det blir, men det är ju ett viktigt beslut och det ska man inte bara släppa.
Innan dess blir det konsert med Local Natives. Ett grymt band från Los Angeles, som har valt att dela sin vardag tillsammans i ett gemensamt hus. Finns nog inget mer att säga, än att det ska bli kul att gå på konsert med min vän.
Muxboy
torsdag 28 januari 2010
måndag 25 januari 2010
Önskelista
Som jag skrev i december, så finns en ganska stor önskan om att gå på en hel del konserter i vår.
Jag har ju kanske redan upplevt årets bästa konserter, men vad vet jag om det som ännu inte har hänt.
Med förhoppning om att man ska få med sig både min fru, om man skulle få möjlighet till barnvakt som man vill, men självklart vill jag ha med mig många av ens vänner, så blir ju våren ännu mer intressant med denna kompletterade lista.
30 jan Local Natives
8 feb Talib Kweli
13 feb Grand Archives
21 feb Ebba Forsberg
2 mars Beach House
10 mars Girls
13 mars Josh Rouse
27 mars Moto Boy
31 mars First Aid Kit har redan sett,men ser gärna igen
9 april Joel Alme
15 april Shout Out Louds som krockar med
15 april Jonathan Johansson
Väl mött där ute i konsertdjungeln.
//Muxboy
Jag har ju kanske redan upplevt årets bästa konserter, men vad vet jag om det som ännu inte har hänt.
Med förhoppning om att man ska få med sig både min fru, om man skulle få möjlighet till barnvakt som man vill, men självklart vill jag ha med mig många av ens vänner, så blir ju våren ännu mer intressant med denna kompletterade lista.
30 jan Local Natives
8 feb Talib Kweli
13 feb Grand Archives
21 feb Ebba Forsberg
2 mars Beach House
10 mars Girls
13 mars Josh Rouse
27 mars Moto Boy
31 mars First Aid Kit har redan sett,men ser gärna igen
9 april Joel Alme
15 april Shout Out Louds som krockar med
15 april Jonathan Johansson
Väl mött där ute i konsertdjungeln.
//Muxboy
fredag 22 januari 2010
CD-rea
Nu har Bengans årliga skivrea startat.
En liten undran bara;
Behöver vi skivor nu när Spotify och Myspace finns?
Är skivköp motiverat i dessa tider av miljötänk?
Visst är det trevligt med ett ägande, som i en del av ett bibliotek, gör ett hem trivsam och vackert. Men, kan en full skivhylla vinna över det välfyllda Spotify. Visst har Spotify sina brister, med artister som inte vill lägga ut sin musik elektronisk och den fördröjning av nyheter, som finns, men det kanske man kan leva med, då vetskapen om vad fysiska skivor ger i koldioxidutsläpp.
Det här är någonting jag brottas med, då jag verkligen gillar att hålla i skivor och deras konvolut.
Kommer "skivan" att försvinna, eller spelar den en så viktig roll för artisterna och köparna, att den för alltid kommer att finnas kvar?
Nånstans i mitt förnuft finns förståelsen om den skulle försvinna, men just nu har jag svårt att förlika mig med tanke av att inte kunna äga och hålla i skivorna. Det finns ju en stor möjlighet för artister att uttrycka mig med konst, som försvinner med det elektroniska. Ett sätt för artisten att sätta sin personliga prägel på skivan.
Vad gör man? Hur ser framtiden ut? Kommer Bengan att hitta andra sätt att överleva på?
Kommer du att fortsätta köpa skivor?
Det kommer garanterat fler tankar i detta ämne.
//Muxboy
En liten undran bara;
Behöver vi skivor nu när Spotify och Myspace finns?
Är skivköp motiverat i dessa tider av miljötänk?
Visst är det trevligt med ett ägande, som i en del av ett bibliotek, gör ett hem trivsam och vackert. Men, kan en full skivhylla vinna över det välfyllda Spotify. Visst har Spotify sina brister, med artister som inte vill lägga ut sin musik elektronisk och den fördröjning av nyheter, som finns, men det kanske man kan leva med, då vetskapen om vad fysiska skivor ger i koldioxidutsläpp.
Det här är någonting jag brottas med, då jag verkligen gillar att hålla i skivor och deras konvolut.
Kommer "skivan" att försvinna, eller spelar den en så viktig roll för artisterna och köparna, att den för alltid kommer att finnas kvar?
Nånstans i mitt förnuft finns förståelsen om den skulle försvinna, men just nu har jag svårt att förlika mig med tanke av att inte kunna äga och hålla i skivorna. Det finns ju en stor möjlighet för artister att uttrycka mig med konst, som försvinner med det elektroniska. Ett sätt för artisten att sätta sin personliga prägel på skivan.
Vad gör man? Hur ser framtiden ut? Kommer Bengan att hitta andra sätt att överleva på?
Kommer du att fortsätta köpa skivor?
Det kommer garanterat fler tankar i detta ämne.
//Muxboy
New Look och The XX
Det blev ju konsert i onsdags igen, den här gången med The XX och med sig hade dom ett förband, New Look, som jag måste säga, blev en intressant musikupplevelse. Dom speglade åttiotalet i klädstil och den nymoderna electropopen i musikstil. Otroligt medryckande och nyskapande. Kan inte annat än att gilla, det dom gav oss, till fullo.
Se själva och njut av en före detta fotomodell, Sarah Ruba och en houseguru, Adam Pavao från Kanada, som båda numera bor och verkar i Brooklyn, New York.
Att The XX skulle leverera blev väldigt självklart efter ett par låtar. Det lite sargade bandet, då en av medlemmarna så sent som i november valt en annan väg, visade inga tecken på svaghet. Dom lyckades, på nåt sätt, toppa varje låt. Att dom är på väg att bli riktigt stora behöver vi inte oroa oss för. Jag tror definitivt på en till spelning här i Götet, då på Way out West i augusti.
Har ännu inte skaffat mig ett betygsystem, men skulle säga att denna konsert, med både New Looks nyskapande och The XXs träffsäkerhet, skulle ge full pott.
Det här vill vi se igen. Och igen. Och säkert igen och kanske även en gång till, eller två.
/Muxboy
Se själva och njut av en före detta fotomodell, Sarah Ruba och en houseguru, Adam Pavao från Kanada, som båda numera bor och verkar i Brooklyn, New York.
Att The XX skulle leverera blev väldigt självklart efter ett par låtar. Det lite sargade bandet, då en av medlemmarna så sent som i november valt en annan väg, visade inga tecken på svaghet. Dom lyckades, på nåt sätt, toppa varje låt. Att dom är på väg att bli riktigt stora behöver vi inte oroa oss för. Jag tror definitivt på en till spelning här i Götet, då på Way out West i augusti.
Har ännu inte skaffat mig ett betygsystem, men skulle säga att denna konsert, med både New Looks nyskapande och The XXs träffsäkerhet, skulle ge full pott.
Det här vill vi se igen. Och igen. Och säkert igen och kanske även en gång till, eller två.
/Muxboy
onsdag 20 januari 2010
The XX
Eller som en del tror att det uttalas; The Ten Times. Jag vet inte faktiskt vad som är rätt eller fel. Har försökt Googla på det men inte hittat nåt annat än att det uttalas just The XX och inte heller i dom intervjuer jag sett med bandet finns det nått annat uttal än The XX.
Märkligt det här! Är det så att en del bara fått det om bakfoten? Har man lyssnat med ytterörat? Den största frågan blir ju självklart; Hur ska The XX uttalas?
Nog med häckleri, dom spelar ju ikväll, på Brewhouse, en konsert som jag och P FdC och Connie, ska gå på. Har försökt lyssnat in mig, som sig bör, men kanske inte riktigt hunnit hitta den där fantastiska känsla, som t ex Friska Viljor ger, men vem vet, dom kommer kanske att briljera.
Det kommer ju definitivt inte rocka, eller så är det just det dom kommer att göra. Jag har lite svårt att se det framför mig, på vilket sett det skulle kunna bli magiskt, som jag nån stans verkligen hoppas på. Men det får väl bli till att släppa ner garden och bara följa med i den stämning dom kommer att skapa.
Jag ser i alla fall fram emot en mycket bättre kväll, än den som gavs igår, då vi var på P3 guld-galan.
När vår, enligt svenska folket, största artist, spelar samma låt, bara i olika tempo, så måste jag gå ut och kräkas. Han får ju sluta snart.
Hela arrangemanget börjar med att Timo kommer ut kroppsmålad och drar en svensk version av Fear No Darkness Promised Child” – med ny text. Refräng: “P3 Guld är så jävla grymt”. Han skriker rakt ut hur mycket han älskar GBG och vem gör inte det.
Galan fortsätter med lite diverse artistuppträdande, men bäst blir självklart Jonathan Johansson med en otroligt avskalad version av Aldrig ensam. En ballerina dansar framför och musiken spelas på en flygel, enbart. Det klinkas och klonkas, en kille ligger till och med under flygeln och trummar på den. Det lyfte hela galan till en helt ny nivå, som tyvärr, inte lyckades hålla hela vägen ut.
Men ett litet lyft till han dom med. Det kom självklart en hemlig gäst till galan. Staygold, som jag aldrig tidigare hört, gästades av Robyn, vilket lyfte deras låt, typ, 100 kanske 1000 ggr.
Inte för att jag är bitter, men alltså, Larra, du kanske ska tänka på refrängen och göra nåt annat nu.
Muxboy
Märkligt det här! Är det så att en del bara fått det om bakfoten? Har man lyssnat med ytterörat? Den största frågan blir ju självklart; Hur ska The XX uttalas?
Nog med häckleri, dom spelar ju ikväll, på Brewhouse, en konsert som jag och P FdC och Connie, ska gå på. Har försökt lyssnat in mig, som sig bör, men kanske inte riktigt hunnit hitta den där fantastiska känsla, som t ex Friska Viljor ger, men vem vet, dom kommer kanske att briljera.
Det kommer ju definitivt inte rocka, eller så är det just det dom kommer att göra. Jag har lite svårt att se det framför mig, på vilket sett det skulle kunna bli magiskt, som jag nån stans verkligen hoppas på. Men det får väl bli till att släppa ner garden och bara följa med i den stämning dom kommer att skapa.
Jag ser i alla fall fram emot en mycket bättre kväll, än den som gavs igår, då vi var på P3 guld-galan.
När vår, enligt svenska folket, största artist, spelar samma låt, bara i olika tempo, så måste jag gå ut och kräkas. Han får ju sluta snart.
Hela arrangemanget börjar med att Timo kommer ut kroppsmålad och drar en svensk version av Fear No Darkness Promised Child” – med ny text. Refräng: “P3 Guld är så jävla grymt”. Han skriker rakt ut hur mycket han älskar GBG och vem gör inte det.
Galan fortsätter med lite diverse artistuppträdande, men bäst blir självklart Jonathan Johansson med en otroligt avskalad version av Aldrig ensam. En ballerina dansar framför och musiken spelas på en flygel, enbart. Det klinkas och klonkas, en kille ligger till och med under flygeln och trummar på den. Det lyfte hela galan till en helt ny nivå, som tyvärr, inte lyckades hålla hela vägen ut.
Men ett litet lyft till han dom med. Det kom självklart en hemlig gäst till galan. Staygold, som jag aldrig tidigare hört, gästades av Robyn, vilket lyfte deras låt, typ, 100 kanske 1000 ggr.
Inte för att jag är bitter, men alltså, Larra, du kanske ska tänka på refrängen och göra nåt annat nu.
Muxboy
lördag 16 januari 2010
Norway
Sitter just nu med vännen Connie och hör mig för lite vad som finns att uppleva i Tokyo, då jag och frun ska dit en långhelg nu i februari. Det kommer att bli en hel del shopping och och kanske ett och annan tempel.
Idag köptes det, i sista minut, biljett till The XX den 20 januari och nu när jag spelar Beach House för Connie blir hon helt frälst, vilket betyder att det blir konsert den 2 mars med. På tisdag är det ju P3 guld-galan också, så detta året börjar bra.
Välkommen att hänga med.
Muxboy
Idag köptes det, i sista minut, biljett till The XX den 20 januari och nu när jag spelar Beach House för Connie blir hon helt frälst, vilket betyder att det blir konsert den 2 mars med. På tisdag är det ju P3 guld-galan också, så detta året börjar bra.
Välkommen att hänga med.
Muxboy
söndag 10 januari 2010
Bonus
Som en liten bonus kan vi ju alltid titta på en fin video som PSL gjorde med Friska Viljor i höstas.
En avskalad version av låten Wohlwill.
I morgon börjar jobb och vardag, men jag ser redan fram emot den 19/1 då vi ska gå på P3 guld-galan.
Det blev min julklapp till oss båda.
/Muxboy
En avskalad version av låten Wohlwill.
I morgon börjar jobb och vardag, men jag ser redan fram emot den 19/1 då vi ska gå på P3 guld-galan.
Det blev min julklapp till oss båda.
/Muxboy
Blir så glad
Alltså, så här är det. Det sattes en väldigt hög standard på detta konsertår i fredags.
Jag tror att nån bättre törstsläckare, än Friska Viljor, är svårt att uppleva.
Våren 2000 fick jag för första gången uppleva vad stämmor gör med kroppen. Skälvande röster, gitarr och till och med såg, fanns med, när bröderna Kjellvander, i deras gemensamma projekt Song of Soil, visade var skåpet ska stå. En spelning på det legendariska Jord, som hade Jazzmåndagar, fick mig på fall.
Under första Way out West, 2007, fick jag mig en riktig genomkörare av Florence Valentin i intensitet och explosion, som jag idag fortfarande tycker är en av mina bästa konsertupplevelser. Där fanns, det som jag uppskattar mest med livekonserter, kärlek, samhörighet med publiken, blås och ett riktigt röj. Svårt att beskriva, men att det kan sprudla så mycket glädje från en scen, som då, är svårt att förstå. Både jag och min fru blev väldigt tagna på sängen över hur svensk pop kan briljera på ett så enkelt sätt.
När vi nu i fredags fick möjlighet till barnvakt, så vi båda kunde gå, så måste chansen till en gemensam konsertupplevelse tas.
Ingen av oss hade speciellt höga förväntningar, eftersom vi inte hört dom mycket mer en ett par gånger på Spotify och Myspace
Vad jag förstår, så gick båda isär från varsitt förhållande 2005 och bildade då bandet, mest för att inte deppa ner sig. Bra initiativ måste jag säga, då det utmynnar i detta sprudlade projekt och som nu äntligen slår igenom.
Jag har nu varit på Parken för ett antal konserter och varit lite besviken för att PK-musik inte lyckats göra tillräckligt med reklam om deras konserter där, så personligen trodde jag inte det skulle dyka upp några stora mängder, men som tur är har man fel ibland. Kanske 150 personer dök upp och det blev rikligt med folk framför scenen.
Denna kväll kommer att finnas med länge i mitt minne. Mycket pga av den oväntade gnistan, som liksom flammade upp, redan när dom gick på, men mest av allt den otroliga publiken som dansade och levde röj utav bara attan. Att på detta få uppleva glädjen som Daniel Johansson och Joakim Svenningsson bjöd på, går inte av hackor. Som strössel på allt detta fick vi stämsång på hög nivå och pop som inte låter ens ben stå stilla.
Vi ses snart där ute igen, med förhoppningar om lika mycket energi och glädje.
Tack Friska Viljor för att ni satte en hög standard för 2010.
//Muxboy
Jag tror att nån bättre törstsläckare, än Friska Viljor, är svårt att uppleva.
Våren 2000 fick jag för första gången uppleva vad stämmor gör med kroppen. Skälvande röster, gitarr och till och med såg, fanns med, när bröderna Kjellvander, i deras gemensamma projekt Song of Soil, visade var skåpet ska stå. En spelning på det legendariska Jord, som hade Jazzmåndagar, fick mig på fall.
Under första Way out West, 2007, fick jag mig en riktig genomkörare av Florence Valentin i intensitet och explosion, som jag idag fortfarande tycker är en av mina bästa konsertupplevelser. Där fanns, det som jag uppskattar mest med livekonserter, kärlek, samhörighet med publiken, blås och ett riktigt röj. Svårt att beskriva, men att det kan sprudla så mycket glädje från en scen, som då, är svårt att förstå. Både jag och min fru blev väldigt tagna på sängen över hur svensk pop kan briljera på ett så enkelt sätt.
När vi nu i fredags fick möjlighet till barnvakt, så vi båda kunde gå, så måste chansen till en gemensam konsertupplevelse tas.
Ingen av oss hade speciellt höga förväntningar, eftersom vi inte hört dom mycket mer en ett par gånger på Spotify och Myspace
Vad jag förstår, så gick båda isär från varsitt förhållande 2005 och bildade då bandet, mest för att inte deppa ner sig. Bra initiativ måste jag säga, då det utmynnar i detta sprudlade projekt och som nu äntligen slår igenom.
Jag har nu varit på Parken för ett antal konserter och varit lite besviken för att PK-musik inte lyckats göra tillräckligt med reklam om deras konserter där, så personligen trodde jag inte det skulle dyka upp några stora mängder, men som tur är har man fel ibland. Kanske 150 personer dök upp och det blev rikligt med folk framför scenen.
Denna kväll kommer att finnas med länge i mitt minne. Mycket pga av den oväntade gnistan, som liksom flammade upp, redan när dom gick på, men mest av allt den otroliga publiken som dansade och levde röj utav bara attan. Att på detta få uppleva glädjen som Daniel Johansson och Joakim Svenningsson bjöd på, går inte av hackor. Som strössel på allt detta fick vi stämsång på hög nivå och pop som inte låter ens ben stå stilla.
Vi ses snart där ute igen, med förhoppningar om lika mycket energi och glädje.
Tack Friska Viljor för att ni satte en hög standard för 2010.
//Muxboy
fredag 8 januari 2010
Friska Viljor
Så, då är man tillbaka i civilisationen.
Sticker nu ner på stan med några polare och frun för att se Friska Viljor.
Hoppas höra denna låt, som jag tycker är så bra.
Sticker nu ner på stan med några polare och frun för att se Friska Viljor.
Hoppas höra denna låt, som jag tycker är så bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)