Jag tror det var sommaren 2000 som jag för första gången såg Håkan Hellström live. Det var på en endagsfestival som höll till vid Bragebacken i Slottsskogen. Minns tyvärr inte namnet på festivalen, kanske var det Accelerator.
Jag minns det som en solig dag, där jag fick uppleva många band jag tidigare aldrig hört talas om. Elliot Smith, Nicolai Dunger, Mark Koselek mm.
Vi fick en avslappnad spelning, med en publik, där alla i stort sett satt ner. Det var där fick vi upp öronen för honom för första gången.
Jag tror han hade ett frö som äntligen fick börja gro, för han kändes lite trevande i början, men ändå väldigt bestämd att han skulle blomma. Vilket han gjort med bestämdhet. Om och om igen.
Vår stora dotter A har tillsammans med mig, min fru och till och med S sett hans fem senaste spelningar på Liseberg och spår jag rätt kommer hon att se honom live flera gånger.
Den starkaste spelningen jag upplevt med honom, var nog Way out West förra året, då han fullkomligt sprudlade av energi och lycka, så som bara han kan göra.
Livespelningar är ju oftas bäst just där och då, men om vill få en liten glimt av hur han är på scen, så kanske denna live-dvd från Peace & Love kan vara till hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar